tree of evolution

20120219


Utvärdering

Den 25 januari återvände jag till kooperativet för ett utvärderande samtal.
Marja Korhonen samlade några av medlemmarna och jag inledde med att fråga vad som eventuellt hade varit problematiskt under arbetsprocessen.

Det fanns en viss osäkerhet över hur skulpturen skulle se ut, alla föreställde sej resultatet på olika sett och jag kunde bekräfta att jag medvetet, inte velat presentera en allt för utvecklad bild, för att på det viset öppna upp möjligheterna att påverka och känna delaktighet.
Efterhand hade ändå idén klarnat och tilliten kunde växa med trädets grenverk.

Det fanns t.ex. lite olika uppfattning om hur naturalistiskt formspråket skulle behöva vara. En viss idétorka kunde åtgärdas med inspirerande Youtubeklipp med konstnärer som arbetar med skrot.
Temat lämnade stor, individuell frihet med utrymme för personliga uttryck och samtidigt fanns mer kollektiva arbetsmoment som t.ex. lövklippning av tomma kaffeförpackningar. Att bli inspirerad av förpackningars former, blev en väg in i skapandet.

Momentet att hitta skrotet, som skulle utgöra stammen och grenarna, blev en utmaning och ett äventyr i sej.

Tyvärr blev medlemmarna förta möte på Naturhistoriska inte med Ann Strömberg, som tidigare varit i huvudsak positivt inställd, utan med en underordnad med en i huvudsak negativ attityd. Situation blev något pinsam, i hög grad för mej, eftersom det framstod som att jag lovat för mycket och att projektet inte skulle gå att genomföra.
Som väl var vändes stämningen till det bättre till slut och vi skildes med nytt hopp.

På min fråga om vad som varit positivt, svarade någon att det varit kul med något helt nytt.
Man utryckte stolthet över resultatet och glädje under handarbetet och i samarbetet.
Skrotletandet, som jag själv problematiserat, tyckte någon var det roligaste.
Någon talade om att projektet väckt nyfikenhet på naturen och öppnat ögonen för formspråk.

Vi talade ofta om evolutionen, i naturvetenskaplig, filosofisk eller social mening. Vi talade om arternas, samhällets och individens utveckling. Trädets symbolik, som tryggheten och kontakten med ursprunget.
Om hållbarhets tänkandet, i både miljömässig och social bemärkelse, där det handlar om att ta vara på och värna om resurser.
Vi konstaterade att projektet väl speglat kooperativets värdegrund, där de fyra E´na; Ekologi, Etik, Estetik och Ekonomi är nyckelord. Det femte E´t kanske blir Evolution?

Under 2012 kommer kooperativet flytta till Kajskjul 46, där det redan finns ett screentryckeri och tvätteri.
Detta planeras ingå i verksamheten förutom det man redan sysslar med, ReDo verkstad och Gröna tjänster.

Vägen ut firar 10-års jubileum, kommer att synas med Evolutionens träd på Sociala företagsmässan, på Mångkulturellt centrum i Stockholm och på Västergötlandsmuseum under hösten.
2012 är kooperativt temaår.

Museets snickare Ulf Bruse hade snickrat ett möblemang efter mina ritningar, där besökarna kan sitta eller stå vid arbetsytor och tillverka egna bidrag till trädet. Under sitsarna finns arbetsmaterial och verktyg samlade.
Under höstlovet höll kooperativets medlemmar öppna workshops med besökande barn och deras föräldrar.

20111114

Möte mellan konst, vetenskap och socialt förtagande.




Invigningen blev ett trevligt möte mellan konst, vetenskap och socialt företagande. Under höstlovet höll kooperativets medlemmar öppna workshops med besökande barn och deras föräldrar.

20111022

Invigning 27 oktober.



Invigning på torsdag den 27 oktober, kl. 16. På plats finns konstnären Mattias Larson, Annica Falk från Skoopi och Marja  Korhonen och Elisaberh Mattson från arbetskooperativet Vägen ut/Trädgård samt museichef Ann Strömberg. Varmt välkoma!

Mer information:
Åsa Holmberg, Göteborgs Naturhistoriska Museum Tfn: 0737 588 925
Mattias Larson, konstnär Tfn: 0736 719 770

20111017

Installing at the Museum/Installation på Museet

Foton tagna av Adel Alrobaie.
Trädet tar form på Naturhistoriska museet i Göteborg.

  • "Evolutionens träd" - ett interaktivt konstprojekt på Naturhistoriska museet i Göteborg.
Sedan april 2011 har konstnären Mattias Larson arbete med arbetskooperativet "Vägen ut/Trädgård" i Pater Nosterkyrkans källare i Majorna, Göteborg. 
"Vägen ut/Trädgård" erbjuder trädgårdsnära tjänster och "ReDo"-verkstad, där återvunna material blir nytt konsthantverk.
Mattias Larson blev anlitad av Skoopi (arbetskooperativens intresseorganisation) för att, tillsammans med kooperativet uppföra ett offentligt och processbaserat konstverk som sociala redovisning.
” Social redovisning är en självutvärderande metod för att planera, mäta och utvärdera den sociala verksamheten”.  (hämtat från Skoopis handbok för social redovisning.)
Konstverket, dess rötter, stam, grenar och alla livsformer som fyller trädet, är skapat av återvunnet avfall.
Runt skulpturen finns arbetsplatser där besökarna kan delta i evolutionen.
Två eller tre av Vägen ut/Trädgård finns på plats för att hjälpa till.

20110916

Tronk of the tree/Trädets stam

September 2011
Vid detta tillfälle kom jag till kooperativet för att vi skulle ta itu med själva rot, stam och grenverket. Min ambition var att skaffa hushållsavfall av det slag man kan hitta i grovsoprum, gardinstänger, damsugarslangar, golvlampor, skidstavar etc.
Igenkännbara, långsmala objekt som kan bli delar av rötter, stam eller grenar.
Märkligt nog blev det inte så lätt att hitta, och när vi hittade, kunna ta hand om materialet. 
foto: Eva Hambe
Den nya EU-lagstiftningen om vem som får hantera "avfall" gör det svårt för medborgarna att ta vara på resurserna och vara så där miljömedvetna som det annars förväntas av oss. Ett allt större ansvar läggs på oss att källsortera, bära olika kassar med flaskor åt ett håll och tidningar åt ett annat håll. För att inte tala om hur man ska bli av med grovsoporna, när man väl hittat var grovsoprum eller sopstationen ligger ska man passa rätt öppettider. 
På kooperativet var man förberedd med nyckel till ett närbeläget soprum men där var just tömt och öde. I verksamhetens egna lagerlokal hittade vi dock några användbara armeringsjärn, vackert rostade och lagom böjliga för att stadga konstruktionen. Vi fick ett hett tips om ett soprum uppför Fjällgatan som skulle vara öppet. 
foto: Eva Hambe
Nästa dag tog vi verksamhetens egna bil och släpvagn och körde till "Kretsloppsparken" norr om stan. 
Där såldes diverse byggskrot, väl bevakat en prismedveten personal. Efter att jag presenterat oss och vårt ärende, fick vi möjlighet att komma ut på baksidan, där sortering ägde rum så att vi skulle kunna hitta något bland det som inte gick att sälja.
Här slängdes allt som definierades som värdelöst skräp i en container som vi absolut inte fick klättra upp i.
Vi fyndade lite grejer som vi sedan i alla fall fick betala för. 
På vägen tillbaks till Majorna stannade vi vid soprummet på Fjällgatan men det var stängt just på onsdagar. 
foto: Eva Hambe
Nästa dag gick vi med en skottkärra tillbaks dit och öppnades efter en stunds väntan, där fanns några användbara grejer. På vägen tillbaks stannade vi till vid cykelrepartören och fick en cykel av honom.
På eftermiddagen träffade jag Ann Strömberg på museet. Hon vill att jag ritar på en lösning för möbleringen runt trädet. Jag skissar på podier på hjul som både är soffor, bord och scen. Idén är att tre eller fyra moduler ska kunna omsluta skulpturen och hindra små museibesökare att klättra i trädet när verksamheten är obemannad.
Vi har preliminärt bokat den 27 oktober för invigning av trädet.

foto: Eva Hambe
Med det material som vi hitintills hittat kunde vi börja sammanfoga början till vad som kommer grena ut sej på Natuhistoriska.