Möte mellan konst, vetenskap och socialt förtagande.

Invigningen blev ett trevligt möte mellan konst, vetenskap och socialt företagande. Under höstlovet höll kooperativets medlemmar öppna workshops med besökande barn och deras föräldrar.

Invigning 27 oktober.

Invigning på torsdag den 27 oktober, kl. 16. På plats finns konstnären Mattias Larson, Annica Falk från Skoopi och Marja  Korhonen och Elisaberh Mattson från arbetskooperativet Vägen ut/Trädgård samt museichef Ann Strömberg. Varmt välkoma!

Mer information:

Åsa Holmberg, Göteborgs Naturhistoriska Museum Tfn: 0737 588 925

Mattias Larson, konstnär Tfn: 0736 719 770

Installing at the Museum/Installation på Museet

Foton tagna av Adel Alrobaie.
Trädet tar form på Naturhistoriska museet i Göteborg.

• "Evolutionens träd" - ett interaktivt konstprojekt på Naturhistoriska museet i Göteborg.

Sedan april 2011 har konstnären Mattias Larson arbete med arbetskooperativet "Vägen ut/Trädgård" i Pater Nosterkyrkans källare i Majorna, Göteborg. 

"Vägen ut/Trädgård" erbjuder trädgårdsnära tjänster och "ReDo"-verkstad, där återvunna material blir nytt konsthantverk.

Mattias Larson blev anlitad av Skoopi (arbetskooperativens intresseorganisation) för att, tillsammans med kooperativet uppföra ett offentligt och processbaserat konstverk som sociala redovisning.

” Social redovisning är en självutvärderande metod för att planera, mäta och utvärdera den sociala verksamheten”.  (hämtat från Skoopis handbok för social redovisning.)

Konstverket, dess rötter, stam, grenar och alla livsformer som fyller trädet, är skapat av återvunnet avfall.

Runt skulpturen finns arbetsplatser där besökarna kan delta i evolutionen.

Två eller tre av Vägen ut/Trädgård finns på plats för att hjälpa till.

Tronk of the tree/Trädets stam

September 2011

Vid detta tillfälle kom jag till kooperativet för att vi skulle ta itu med själva rot, stam och grenverket. Min ambition var att skaffa hushållsavfall av det slag man kan hitta i grovsoprum, gardinstänger, damsugarslangar, golvlampor, skidstavar etc.

Igenkännbara, långsmala objekt som kan bli delar av rötter, stam eller grenar.

Märkligt nog blev det inte så lätt att hitta, och när vi hittade, kunna ta hand om materialet. 

foto: Eva Hambe

Den nya EU-lagstiftningen om vem som får hantera "avfall" gör det svårt för medborgarna att ta vara på resurserna och vara så där miljömedvetna som det annars förväntas av oss. Ett allt större ansvar läggs på oss att källsortera, bära olika kassar med flaskor åt ett håll och tidningar åt ett annat håll. För att inte tala om hur man ska bli av med grovsoporna, när man väl hittat var grovsoprum eller sopstationen ligger ska man passa rätt öppettider. 

På kooperativet var man förberedd med nyckel till ett närbeläget soprum men där var just tömt och öde. I verksamhetens egna lagerlokal hittade vi dock några användbara armeringsjärn, vackert rostade och lagom böjliga för att stadga konstruktionen. Vi fick ett hett tips om ett soprum uppför Fjällgatan som skulle vara öppet. 

foto: Eva Hambe

Nästa dag tog vi verksamhetens egna bil och släpvagn och körde till "Kretsloppsparken" norr om stan. 

Där såldes diverse byggskrot, väl bevakat en prismedveten personal. Efter att jag presenterat oss och vårt ärende, fick vi möjlighet att komma ut på baksidan, där sortering ägde rum så att vi skulle kunna hitta något bland det som inte gick att sälja.
Här slängdes allt som definierades som värdelöst skräp i en container som vi absolut inte fick klättra upp i.
Vi fyndade lite grejer som vi sedan i alla fall fick betala för. 

På vägen tillbaks till Majorna stannade vi vid soprummet på Fjällgatan men det var stängt just på onsdagar. 

foto: Eva Hambe

Nästa dag gick vi med en skottkärra tillbaks dit och öppnades efter en stunds väntan, där fanns några användbara grejer. På vägen tillbaks stannade vi till vid cykelrepartören och fick en cykel av honom.

På eftermiddagen träffade jag Ann Strömberg på museet. Hon vill att jag ritar på en lösning för möbleringen runt trädet. Jag skissar på podier på hjul som både är soffor, bord och scen. Idén är att tre eller fyra moduler ska kunna omsluta skulpturen och hindra små museibesökare att klättra i trädet när verksamheten är obemannad.

Vi har preliminärt bokat den 27 oktober för invigning av trädet.

foto: Eva Hambe

Med det material som vi hitintills hittat kunde vi börja sammanfoga början till vad som kommer grena ut sej på Natuhistoriska.

Work in progress, garbage turns into new lifeforms...

Photo: Eva Hambe

Photo: Eva Hambe

Photo: Eva Hambe

Photo: Eva Hambe

Photo: Eva Hambe

Skulpturalt förslag

Den 30 juni besökte jag kooperativet igen och vi snackade vidare om projektets utveckling och besökte Naturhistoriska museet efter lunch.
Vi talade bl.a. om att den konstnärliga gestaltningen även skulle kunna innefatt fantasifulla förslag för hur livet evenuellt kan komma att utvecklas i framtiden. Och att vi gärna vill bjuda in museets expertis i att artbestämma de olika livsformer som kommer att skapas under arbetets gang.
Fram till slutet av september arbetar vi i PaterNoster kyrkans källare, vi fortsätter skapa växt- och djurarter och rot, stam och grenverk för att sedan bygga ihop trädet i museets foajé. 

Social art project / Sociala konstprojekt

Genom erfarenheterna från en rad socialt orienterade konstprojekt har jag utvecklat metoder för att kunna kombinera olika samhällsinstutitioners och aktörers intressen, för att tillsammans skapa något nytt.

I några fall har jag blivit engagerad av kommunala instanser för att genomföra processbaserade projekt som ledt fram till offentliga gestaltningar.
Dessa har varit allt ifrån monument på torg till en eftermiddags konsthändelse som inte lämnat annat efter sig än som upplevelser för att höja medvetandet och självkänslan hos deltagarna.

I dessa fall har jag kunnat vara avlönad i projektanställningsform med månadslön för en viss period.
I andra fall har jag sammarbetat med andra konstnärer i t.ex. konstperformance i det offenliga rummet på eget initiativ och på ideell basis.
Jag har även gjort nyttiga erfarenheter i workshops och personalevents med konstnärligt innehåll inom den privata sektorn.

Gemensamt för dessa olika former har endå varit det mänskliga mötet genom konsten och dess möjligheter. Från idépresentation, i det skapande skedet med deltagarna och i genomförandet där samarbeten med t.ex hantverkare, tekniker och administratörer ingår.

Konstens särställning eller ”gråzon” kan ofta utgöra ett problem, men går att vända till en fördel, när man vill genomföra förändringar. När nya kombinationer av idéer får lov att mötas kan nya värden födas.

Det har försegått en diskution huruvida dessa nyttoaspekter instrumentaliserar konsten och tar ifrån den sitt egenvärde. Jag ser det som en fråga om balans, där den konstnärliga kvalitén utgörs såväl av en social funktion som en problematiserande estetik.

Balansen har en avgörande betydelse för projektens genomförande och trovärdighet.

För mej är en social estetik en extra utmaning som berikar den konstnärliga processen, en ingrediens som förädlar smaken.  http://www.hammarbyartport.com/larson/

First visit in Gothenburg - Första besöket i Göteborg

Den 6:e april 2011 tog jag tåget till Gbg. Mötet på arbetskooperativet "Vägen ut - Trädgård Pater Noster" kändes bra, jag fick höra om verksamheten av verksamhetschef Marja Korhonen och lyssnade på medlemmarnas förväntningar och behov av social redovisning.
” Social redovisning är en självutvärderande metod för att planera, mäta och utvärdera den sociala verksamheten. Med social redovisning avses det som ligger utanför den ekonomiska redovisningen.”  (hämtat från Skoopis handbok för social redovisning, finns som pdf på Skoopis hemsida.)
Arbetskooperativet "Vägen ut- Trädgård Pater Noster" genomförde en social redovisning av sitt första verksamhetsår och fick därefter ett erbjudande från Skoopi att genomföra en laborativ form av social redovisning.  http://www.skoopi.coop/Dokument/rapportVagenUtTradgard.pdf

Föreslog att vi tillsammans skulle genomföra ett offentligt och processbaserat konstverk. Jag berättade att jag bokat ett möte med chefen på Naturhistoriska museet, Ann Strömberg , där mitt förslag om en återvinnstsverkstad med en konstnärlig gestaltning redan presenterats. http://www.gnm.se/Kultur_Default.aspx?id=58450

Intendent Mikael Rosén mötte mej i entrén och mötet med Ann var väldigt positivt.
Väntar nu på defenitivt beslut från museet, men det ser lovande ut. Jag tror att verksamheten skulle kunna utvecklas till ett ömsesidigt utbyte, där arbetskooperativet når ut med sin verksamhet och kan växa i självkänsla, samtidigt som museet vinner en kontaktyta mot samhället med ett socialt engagemang och dessutom konstnärliga värden.

Project start

Våren 2011 fick jag i uppdrag av Skoopi http://www.skoopi.coop/ , att i egenskap av konstnär med erfarenheter ifrån bl.a. projektet ”Skiss” http://www.skiss.se/wp_dir/skiss/ , undersöka förutsättningarna för ett eventuellt konstprojekt på arbetskooperativet ”Vägen ut” i Göteborg. http://vagenut.coop/vagenuttradgard